Ett rättssamhälle som sviker unga tjejer

|
Debatt
Publicerad på SvD Brännpunkt 23 oktober 2013De tre domare i hovrätten som anser att spridning av ett smygfilmat samlag är relativt odramatiskt för ett 17-årigt barn sällar sig till en vuxenvärld som många unga är besvikna på. Det är ett uselt betyg på vårt rättssamhälle att kränkningar som drabbar unga tjejer är så svåra att få upprättelse för, skriver Zandra Kanakaris och Olga Persson, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund. 

Göta hovrätt sänkte nyligen skadeståndet till den tjej vars pojkvän smygfilmat ett samlag och sedan spridit filmen på porrsajter. Ett av hovrättsråden som dömde i målet sa till Dagens Nyheter att motiveringen till sänkningen, att det blivit ”allt mer socialt accepterat att vara mycket öppen och utåtriktad med sina sexuella vanor”, bygger på hovrättens bild av verkligheten och inte på empiri. Det är en verklighetsbild som står i motsats till SKR:s tjej- och ungdomsjourers erfarenheter, som bygger på kontakter med tusentals unga tjejer varje år.

Av alla typer av kränkningar på nätet tjejer hör av sig till jourerna om är spridning av foton och filmer den vanligaste. Något som framkom i en undersökning vi nyss genomfört bland våra medlemmar.

Oftast är det en pojkvän eller ex-pojkvän som spridit eller hotar att sprida intima bilder på henne. Trakasserierna på nätet kan vara del av hot, våld eller kräkningar som sker även utanför nätet. Tjejerna som hör av sig söker någon att prata av sig med. Ofta har de skuld- och skamkänslor kring det som hänt och söker bekräftelse på att det är just kränkningar och trakasserier de utsatts för då resten av samhället i många fall inte vill se eller reagera. Unga, både tjejer och killar, är generellt upprörda och mår dåligt över den ton som används på nätet och de trakasserier som försiggår där. Ofta finns en stor besvikelse på att vuxenvärlden inte griper in och tar det här på allvar.

De tre domare som ansåg att spridning av ett smygfilmat samlag är relativt odramatiskt för ett 17-årigt barn sällar sig till denna oförstående vuxenvärld.

Rättens ambition att ”härskande etiska och sociala värderingar ska utgöra utgångspunkten för bedömningen” fallerar eftersom den bygger på en felaktig bild av verkligheten. Faktum är att Ungdomsstyrelsens rapport Se mig (2009) visade att den absoluta majoriteten av unga inte alls exponerar sig sexuellt på nätet. Rapporten visar också att unga har enormt bra koll på risker på nätet och hur de ska förebygga dem. Det betyder att de också är medvetna om sina egna möjligheter att använda nätet för att trakassera någon annan.

Det är ett uselt betyg på vårt rättssamhälle att de kränkningar som drabbar unga tjejer i så stor utsträckning är så svåra att få upprättelse för.

ZANDRA KANAKARIS
vice ordförande Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

OLGA PERSSON 
förbundssekreterare Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR