SKR ser allvarligt på förortspojkars utsatthet

|
Debatt

Barn till utlandsfödda föräldrar är mer våldsutsatta än andra barn. Ge föräldrarna det stöd de behöver och efterfrågar. Till exempel via föräldrarstödsprogram som fokuserar på barns rättighter, alternativa uppfostringsmetoder och barns upplevelser av våld.

Jan Jönsson, folkpartistisk ordförande i Skärholmens stadsdelsnämd, skriver i sin debattartikel på SvD Brännpunkt 1 april (Även förortspojkar har rätt att växa upp utan våld) att andelen utredningar i Skärholmen på grund av våld mot hemmet ökat från 30 procent till 46 procent 2011. ”Trenden för 2012 är fortsatt stigande. Socialsekreterarna vittnar om att våldet blivit grövre och allt oftare utövas med olika tillhyggen. Mest våldsutsatta är de yngre och mest värnlösa barnen, upp till 12 år.” 'Dessa alarmerande siffror stämmer väl överens med den verklighet SKR möter. Vi vill se fler förebyggande och stödjande insatser till de barn och föräldrar som är särskilt utsatta när det gäller våld i hemmet.Inom kvinnojoursrörelsen har vi vetat länge att barn som bevittnar våld mellan föräldrarna löper betydligt större risk att själva utsättas för våld. I Stiftelsen Allmänna Barnhusets rapport från 2011 identifieras fler riskfaktorer. Utlandsfödda föräldrar är generellt sett mindre negativa till kroppslig bestraffning än svenskfödda. Den som kommer från ett land där barnaga är socialt accepterat, där det saknas lagstiftning mot våld mot kvinnor och där det inte finns ett offentligt jämställdhetsideal tar inte över det svenska norm- och värderingssystemet per automatik.
 
Enligt Allmänna Barnhuset löper barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll tre gånger större risk att utsättas för våld i hemmet än andra barn. Dessa hushåll utgörs idag till största del av familjer med utländsk bakgrund, familjer i storstädernas förorter och ensamstående föräldrar. Barn till föräldrar med utländsk bakgrund är alltså av flera anledningar mer våldsutsatta än andra barn.
 
Inom SKR har vi mött många av dessa föräldrar inom vår förebyggande verksamhet Ur barnens perspektiv där 1600 föräldrar med utländsk bakgrund har deltagit i samtalsgrupper om föräldraskap, jämställdhet och integration. Det upplevda behovet av handfasta tips och råd om hur man lever med barn i Sverige och hur man kan bli mer jämställd är stort. Deltagarnas kommentarer i utvärderingarna tyder på vikten av ett barnperspektiv:
”Nu förstår jag att även om barnen inte är i samma rum så påverkas de och förstår.”
”Vi som kommer från kriget är så upptagna med många tankar, bland annat om släkten som är kvar. Träffarna väckte upp mig: akta dig! Ta hand om din dotter!”
”Jag har fått en tankeställare, när jag och min man har problem, vi ska inte lösa det inför barnen.”

Integration handlar om att människor möts i samtal och förstår varandra. Vi träffar både män och kvinnor som nästan bönar och ber om mer information och samtal. Framgångsfaktorerna i projektet har varit att möta dem på deras eget språk och i deras egen miljö och kulturella kontext.
 
Erfarenheterna från Ur barnens perspektiv skulle kunna användas i hög utsträckning i till exempel föräldrastödsprogram för nyanlända flyktingar och invandrare. Sverige är ett rikt land som har råd att ge dessa föräldrar det stöd de behöver och efterfrågar, men definitivt inte att lämna dem åt sitt öde.
 
Våldet är en kränkning av barnets rättigheter och en riskfaktor på så sätt att våldet normaliseras. Killar riskerar att bli ”stökiga problembarn” som lär sig att lösa konflikter med våld. Tjejer lär sig att bli kontrollerade och begränsade, och riskerar att som vuxna själva söka sig till destruktiva relationer.
 
Jan Jönsson satte i sin debattartikel fingret på våldets onda cirkel när han beskrev att pojkarna i ”de stökiga pojkgängen som vanligtvis hamnar i fokus när kriminalitet i invandrartäta förorter diskuteras…. i många fall inte har ett tryggt hem att gå till”. De svenskglesa och socialt utsatta stadsdelarna Skärholmen, Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta skiljer ut sig i Stockholms stads senaste trygghetsmätning, då invånarna där är mycket mer oroliga för att utsättas för våld i hemmet än andra. Åtta procent av invånarna i Skärholmen oroar sig ofta för våld i hemmet, jämfört med en procent i innerstaden. Stökiga killar som skapar otrygghet på gator och torg uppstår inte ur ett vakuum. Inte heller män som kontrollerar och misshandlar sin partner. Inom SKR ser vi särskilt allvarligt på pojkars utsatthet och dess samband med det våld som drabbar kvinnor och tjejer.
 
Det går inte att motverka våld mot kvinnor utan att jobba förebyggande och stödjande med män och pojkar.
 
En av de allra starkaste normer som finns internationellt är normen för manlighet och dess koppling till makt och kontroll. Dessa är de ännu mer befästa i mindre jämställda samhällen, särskilt de som är drabbade av krig och konflikter. Vi vet också att patriarkala och traditionella strukturer inom en familj ofta stärks då föräldrarna känner sig maktlösa och utanför i ett nytt land.
 
Machonormerna leder både till att killar och män utövar våld i större utsträckning och att de inte får det stöd de behöver då de inte får vara offer och visa sig svaga. Precis som Jönsson skriver skäms pojkar för att berätta om det våld de utsätts för. Normerna som säger att ”riktiga män” inte ska vara svaga skadar alla; kvinnor, män, tjejer och killar. De unga kan vi nå med våldsförebyggande arbete i skolor, där normer kopplade till kön synliggörs och ifrågasätts.
 
Svårare att nå är de vuxna som utsätter eller riskerar att utsätta sina barn för våld. För att göra det måste vi tala med föräldrar i ögonhöjd med utgångspunkten ”vad behöver du för att kunna vara den förälder du vill vara?”. Samhället måste också våga se att föräldrar har olika förutsättningar och behov beroende på bakgrund och livssituation. Nu visar undersökningar att det finns tydliga riskfaktorer som påverkar barns våldsutsatthet, bland annat om föräldrarna är utlandsfödda. Dessa barn löper större risk än andra barn att utsättas för våld och att vika undan från denna verklighet är att svika både barnen och föräldrarnas önskan att tillgodose sina barns behov.
 
SKR föreslår att det inrättas ett generellt föräldrastödsprogram som integreras i den samhällsintroduktion som nyanlända invandrare och flyktingar får ta del av. Programmet ska belysa barns rättigheter och hur barn upplever våld och konflikter i familjen och fokusera på att ge alternativa metoder och konkreta verktyg för uppfostran som inte bygger på makt och kontroll.
 
Ur barnens perspektiv har genomförts bland utlandsfödda föräldrar i socialt och ekonomiskt utsatta områden, men metoden kan anpassas och komma fler till del. Föräldrar som riskerar att utsätta varandra och sina barn för våld finns i alla samhällsgrupper.