Sveriges Kvinnolobby lyfte #prataomdet

|
Nyheter

 

Igår kväll samlades ett hundratal personer på Södra Teatern i Stockholm för att lyssna på ett samtal om Prata om det. Prata om det öppnade för snart två månader sedan upp ett offentligt samtal om sex och gråzoner. Samtalet spred sig från Twitter och kultursidorna och mängder med människor delade med sig av personliga erfarenheter. Kvällens samtal arrangerades av Sveriges Kvinnolobby och leddes av Sonja Schwarzenberger, en av personerna i nätverket kring Prata om det.  Syftet var att sätta in den spontana kampanjen i ett större politiskt sammanhang. Hur kan denna flod av personliga berättelser leda till förändring? Vad blir nästa steg? I panelen medverkade författaren Maria Sveland, journalisten Elin Grelsson, Luis Lineo (Män för Jämställdhet), Claes Borgström (s) och Carin Göransson (SKR och Tjejjouren.se). Sonja Schwarzenberger inledde med att frågan om man kan förändra genom att prata om det. -Kunskap, det vill säga att prata om det  och synliggöra gemensamma erfarenheter, är en förutsättning för förändring, sa Claes Borgström. Carin Göransson höll med och framhöll att kvinno- och tjejjourrörelsen i många år har stöttat individuellt för att förändra strukturellt.-Något vi i tjejjoursrörelsen känner igen i Prata om det:s berättelser är hur många känner sig låsta i den bild som finns om vad sex är. Det ska till exempel finnas en tydlig början, mitt och avslut, och allt är väldigt heteronormativt. Claes Borgström fortsatte på samma spår och tog upp att många har svårt att identifiera att de varit med om ett sexuellt övergrepp. -Det handlar om mäns syn på kvinnors respektive mäns sexualitet och kvinnors syn på mäns respektive kvinnors sexualitet. Det här är absolut en politisk fråga.
Är det då framför allt kvinnor som utsätts? -Män blir absolut utsatta, menade Luis Lineo. Men fler män har varit både utsatta och utsatt andra. Vilket såklart är svårare att prata om. Därför är det så viktigt att i skolorna diskutera synen på sexualitet.

På frågan om hur man gör detta utan att skuldbelägga svarade Luis Lineo att bara genom att angripa frågan på det sätt som Prata om det gjort är en bra början. Claes Borgström lyfta att det är mer strategiskt att tala om ansvar snarare än skuld. Carin Göransson framhöll att den feministiska rörelsen länge varit bra på att prata om att sätta gränser och att vara utsatt. -I kvinno- och tjejjoursrörelsen har vi inte alltid vågat "ta i" frågan om förövarna. Men vi måste våga prata om att förövare kan förändras. Och de kan också vara offer. Precis som offer för övergrepp påverkas av en samhällsstruktur gör också förövare det.