”Våld är inte oundvikligt, det är förebyggbart”

|
Debatt
In English: Sweden can do more to prevent men’s violence against women Publicerad i Feministiskt Perspektiv 11 maj 2014. Vi är stolta över att ha blivit inbjudna för att bidra till och utveckla det våldsförebyggande arbetet i Sverige.” Det skriver 12 internationella experter, forskare och professorer som kommer till Stockholm för att delta vid konferensen 5 Days of Violence Prevention som startar i morgon.

 

Sverige har länge toppat globala listor när det kommer till jämställdhet och arbetet mot mäns våld mot kvinnor är i framkant. Men precis som i andra länder, finns det fortfarande mycket kvar att göra. Kritiska reflektioner om hur långt vi har kommit idag och vart vi vill de kommande decennierna behövs för att ta kliv mot ett mer våldsfritt samhälle – i Sverige och utomlands.

Vi är stolta över att ha blivit inbjudna av Män för Jämställdhet, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR, och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, för att bidra till och utveckla det våldsförebyggande arbetet i Sverige vid konferensen 5 Days of Violence Prevention (12 -16 maj).

Sverige är ett av världen mest jämställda länder. Medvetenheten om våld i nära relationer är hög, kvinnodfrids- och sexualbrottslagstiftningen är bland de mest progressiva i världen och stödet och skyddet för våldsutsatta kvinnor och barn är relativt välutvecklat.

Ändå mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt folkhälso- och socialt problem och ett hinder för jämställdhet, även i Sverige. Medan den svenska regeringen och offentliga program ligger i framkant gällande de flesta aspekter på området , är det våldsförebyggande arbete underutvecklat både gällande praktik och forskning.

Detta beror bland annat på en bristande förståelse av de bakomliggande orsakerna till våld mot kvinnor och flickor, samt att olika former av mäns våld som fortfarande är allt för osynliga, så som trakasserier på gatan, sexistisk reklam och sexualiseringen av det offentliga rummet. Våld handlar inte bara om fysiska och sexuella övergrepp, utan också om värderingar, attityder, grupptryck, sociala normer och ett strukturellt förtryck inom alla samhällsområden. För att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor och flickor, krävs att alla ojämlikheter på grund av kön belysas och hanteras.

För det är faktiskt möjligt att förebygga mäns våld mot kvinnor. De flesta män behandlar redan tjejer och kvinnor med respekt och gör sitt bästa för att förhindra våld. En av de viktigaste strategierna för att förändra är att utmana de sociala normer för manlighet som vi alla är med och upprätthåller och som alltför ofta likställer manlighet med dominans över kvinnor, aggression och sexuell erövring.

Det finns inte en universell modell precis som att det inte finns en förståelse av maskulinitet. Därför måste ett individualistiskt synsätt kombineras med en strukturell och intersektionell analys, och hela samhället involveras i det förebyggande arbetet. Data från FN:s komparativa landstudie om män och våld i Asien och Stillahavsområdet visar hur mäns individuella upplevelser, i kombination med den strukturella och miljömässiga kontexten de lever, bidrar till ökad risk för våld. Sociala och individuella normer för kön, män som brottsoffer historiskt sett, psykologiska faktorer och missbruk, mäns involvering i olika former av våld: alla har ett samband med hegemoniska maskuliniteter och bidrar till våldsbrott, och alla dessa faktorer kan förändras.

Forskning från Världsbanken och undersökningar från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tyder på en koppling mellan våldsutövande och stereotypa uppfattningar om kön. Forskning från Världshälsoorganisationen, WHO, visar i sin tur att det mest effektiva sättet att förhindra mäns och pojkars våld är genom förebyggande arbete baserat på en förståelse av könshierarkier och maskuliniteter.

I Sverige är ett sådant arbete, med nyss nämnda utgångspunkter, fortfarande inte på plats, trots de stora samhällsvinster det skulle innebära. Forskning från den brasilianska organisationen Promundo och International Center for Research on Women visar att sundare normer för maskulinitet i kombination med politiska åtgärder som engagerar män och killar minskar mäns våld mot kvinnor och barn, ökar mäns delaktighet sina barns liv och i hushållet och minskar homofobin, bland mycket annat.

Vi vill sprida kunskap och praktiska exempel på hur ett våldsförebyggande arbete med ovanstående ansats kan se ut. Möjligheten att träffa internationella experter är nyckeln för att arbetet ska kunna utformas efter olika kulturella och sociala kontexter. Mansnormen kan bygga på rollen som familjeförsörjare i ett land eller i ett hushåll, och vara motsatsen någon annanstans. Därför är det nödvändigt att titta på förebyggande åtgärder och riskfaktorer på ett individuellt plan såväl som strukturellt, och att involvera hela samhället.

Vi måste diskutera och belysa detta i vårt förebyggande arbete med unga män och killar, men också med förövare. Framgångsrikt arbete med förövare bygger ofta på att prata om hur våldet påverkar offret och dess närstående, och hur den som utsatts reagerar och visar motstånd till våldet. Efter ett tag uttrycker förövaren ofta att han har börjat förstå konsekvenserna av det han gjort.

Vår upplevelse är att Sveriges försök att förebygga våld och förtryck är lovande. Några av oss har redan haft möjligheten att delta och fördjupa oss i det strategiska och noggranna arbete som nu sker på olika håll för att främja ett våldsfritt Sverige. Att förebygga mäns våld mot kvinnor kräva både strategiskt tänkande och komplexa åtgärder, vilket Män för Jämställdhet, SKR och MUCF är beredda att bidra till och implementera.

Att involvera hela samhället är nödvändigt och förutsättningarna att göra det är utomordentliga. Ändå händer inte mer, trots att vi vet mer än någonsin hur våld kan förebyggas och det finns gott om goda exempel från runt om i världen. Vi måste våga använda de modeller som redan finns, anpassa dem efter våra kontexter, och samtidigt våga prova nya sätt att arbeta. Vi har inte råd att säga nej till metoder enbart för att vi inte vet i förväg om de kommer fungera eller inte. Så vad väntar du på?

Våld är inte oundvikligt, det är förebyggbart.

Gary Barker, PhD, International Director, Promundo and Co-Chair, MenEngage Alliance

Linda Coates, PhD, Associate Professor of Psychology at Okanagan College, Vancouver, Canada

John Doyle, Coordinator of Domestic Violence Intervention Programme (MEND), Men Ending Domestic Abuse, The Men's Development Network Ltd. Dublin, Ireland

Graham Goulden, Chief Inspector, Violence Reduction Unit, Edinburgh, Scotland

Alan Haisterkamp, Ed.D., Director of the Mentors in Violence Prevention (MVP) Leadership Institute, Center for Violence Prevention, University of Northern Iowa, US

Liz Kelly, PhD, Professor of Sexualised Violence at London Metropolitan University and Director of the Child and Woman Abuse Studies Unit (CWASU), London, England

Stephanie Miedema, Research Consultant, Partners for Prevention, UNDP, UNFPA, UN Women & UNV, Asia-Pacific regional joint programme for gender-based violence prevention, Bangkok, Thailand

Jeffrey O’Brien, Director of the Mentors in Violence Prevention (MVP) National; a program of Northeastern University’s Center for the Study of Sport in Society (CSSS) and the National Consortium for Academics and Sports (NCAS), US

Pierrette Pape, Acting Coordinator of the European Women's Lobby (EWL), Brussels, Belgium

Dean Peacock, Founding Director, Sonke Gender Justice Network, Cape Town Area, South Africa

Sharyn J. Potter, PhD, MPH, Associate Professor, Department of Sociology, Co-Director, Prevention Innovations, University of New Hampshire, US

Allan Wade, PhD, senior faculty with the Master of Counselling Program, City University of Seattle and Adjunct Associate Professor of Social Work at the University of Victoria, Vancouver Island, Canada

FAKTA/Konferensen 5 Days of Violence Prevention arrangeras av Män för Jämställdhet, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR, och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, för att bidra till och utveckla det våldsförebyggande arbetet i Sverige.