Publikationer

I Kvinnofridsbarometern 2017 undersöker Unizon för andra gången kommunernas arbete mot mäns våld mot kvinnor.

Mäns våld ett problem i alla kommuner
I varenda kommun, från Kiruna i norr till Trelleborg i söder, finns det män som hotar, misshandlar, våldtar och kränker kvinnor. I varenda kommun finns barn som tvingas uppleva pappas eller styvpappas våld mot mamma. Unizons över 130 jourer hade under 2016 över 92 000 stödkontakter och på kvinnojourernas skyddade boenden bodde över 1100 kvinnor och 1400 barn.

Kvinnofridsbarometern 2017 ger en bild av hur kvinnofridsarbetet och arbetet mot mäns våld mot kvinnor ser ut i kommunerna. I många av landets kommuner är kvinnofridsarbetet fortfarande inte prioriterat eller strukturerat, det brister i skyddsinsatser och stöd till kvinnor och barn, samt i insatser för att förövare ska sluta utöva våld. Jämför vi Kvinnofridsbarometern 2017 med 2015 ser vi några få förbättringar men desto fler försämringar. Detta trots att mäns våld mot kvinnor är ett av våra största samhällsproblem och det är tio år sedan Socialtjänstagen skärptes. Regering och riksdag har en nationell strategi för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra men de nationella satsningarna återspeglas inte i kommunernas prioriteringar, som har ansvar för att ge stöd och skydd till de människor som vistas där.

Här kan du se kommunernas enskilda svar: http://bit.ly/2n6qlwL

SAMMANFATTNING

Kvinnofridsarbete fortsatt utan mål och struktur
Kommunerna ska arbeta systematiskt mot mäns våld men enbart 4 av 10 kommuner uppger att de har mätbara mål för arbetet. 5 av 10 kommuner har kartlagt förekomsten av våld och behovet av stöd och skydd i kommunen. Att kartlägga våldet är grundläggande för att kunna ge stöd och skydd till kvinnor och barn och för att kunna arbeta förebyggande mot mäns våld. I många kommuner bedrivs inte arbetet systematiskt och nära hälften av kommunerna har inte utvärderat arbetet de senaste fyra åren eller avsatt särskilda medel för arbetet med kvinnofrid.

Hälften av kommunerna saknar kvinnofridsteam
Nära hälften av alla kommuner svarar att de har kvinnofridsteam. Nära hälften uppger att de har en kvinnofridssamordnare som i första hand arbetar övergripande, antingen tillsvidareanställd eller projektanställd. Dock uppger 14 procent av de svarande att de varken har kvinnofridsteam, kvinnofridssamordnare eller kvinnofridshandläggare. Nära 8 av 10 kommuner uppger att de säkerställer att alla medarbetare inom socialtjänsten har grundläggande kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation. När det gäller handläggare som utreder behov hos våldsutsatta kvinnor och barn uppger nära 95 procent av kommunerna att handläggarna har gått fördjupande utbildningar inom området. I och med regeringens beslut att göra mäns våld mot kvinnor till en obligatorisk del i grundutbildningen för bland annat socionomer hoppas vi att denna siffra i nästa Kvinnofridsbarometer ökat till 100 procent.

Bostad
Enligt Socialtjänstlagen är kommunen ansvarig att underlätta för kvinnor och barn som utsatts för våld att få en ny bostad, ändå gör enbart hälften av kommunerna det - endast 5 av 10 kommuner uppger att de kan erhålla stöd i att ge kvinnor och barn som utsatts för våld ett långsiktigt boende. Det märks på kvinnojourerna, som är fullbelagda med kvinnor och barn som är redo att flytta vidare men blir kvar allt längre på jouren på grund av bostasbristen och bristen på stöd. Det gör i sin tur att jourerna tvingas neka nya kvinnor och barn som söker skydd. 2012 bodde kvinnor på Unizons kvinnojourers skyddade boenden i snitt 40 dygn, 2016 bodde kvinnor i snitt 61 dygn.

Barns grundläggande rättigheter tillgodoses inte
13 procent av kommunerna uppger att de saknar kompetens eller verksamhet som kan garantera stöd och skydd för barn som upplevt våld. Detta trots att barns ställning som brottsoffer och rätt till stöd när de hört eller sett pappas våld mot mamma eller blivit direkt utsatta för våld av en förälder är lagstadgat. Det är mycket oroande att barn inte tillgodoses sin grundläggande rättighet till stöd och skydd.

Var fjärde kommun godkänner inte insatser för barn utan förövarens godkännande
Var fjärde kommun beviljar inte insatser till barn under 18 år om inte båda
vårdnadshavarna godkänner, trots att lagen ändrats så att detta numera är möjligt. 

Skolgång
8 av 10 kommuner saknar rutiner för att säkra skolgång för barn i skyddat boende, det är anmärkningsvärt då det råder skolplikt. På frågan om kommunen har en skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin för att säkra skolgång för barn i skyddat boende svarar 79 procent att detta saknas för grundskola och 83 för förskola. Det är alarmerande att kommuner brister i arbetet att säkerställa att barn som tvingats fly sina hem på grund av pappa eller styvpappas våld fullföljer sin skolplikt. Att gå i skolan är en av de enskilt viktigaste faktorerna för att ett barn som tvingats fly sitt hem och bo i skyddat boende ska rehabiliteras och må bättre.

Beteendeförändrande insatser för förövaren
Enbart nära 5 av 10 kommuner genomför regelbundna aktiviteter i syfte att förändra attityder till våld och genus, trots att de flesta kommuner uppger att detta var en viktig del i kvinnofridsarbetet. En fjärdedel av kommunerna gör inga insatser alls för att motivera förövare till beteendeförändring.

Många kommunerna uppger att de saknar kompetens för särskilda behov
I undersökningen framkommer att många kommuner saknar särskild kompetens eller verksamhet som garanterar att personer med särskilda behov kan få rätt stöd. För kvinnor med funktionsnedsättning, LHBTQ- personer och kvinnor utan permanent uppehållstillstånd saknar nästan hälften av kommunerna särskild kompetens eller verksamhet. Däremot uppger en majoritet av kommunerna att de har beredskap när det gäller barn som upplevt våld, personer som utsatts för hedersrelaterat våld, kvinnor över 65 och kvinnor i missbruk.

Kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer värderas högt - men långsiktiga överenskommelser saknas
Drygt sex av tio kommuner uppger att de har en överenskommelse med lokal kvinnojour, men bara hälften har finansiering inskrivet i överenskommelsen. I de flesta fall sker finansieringen ett år i taget. Nära 2 av 10 av kommunerna erbjuder dock finansiering tre år i taget, något som skapar bättre förutsättningar för långsiktighet inom jourerna. Enbart 2 av 10 kommuner har en skriftlig överenskommelse med en tjej- eller ungdomsjour, av dem har endast 1 av 10 kommuner finansiering inskrivet i överenskommelsen. Detta
trots att tjej- och ungdomsjourerna under 2016 var Sveriges största aktör för stöd på nätet med nära 30 000 stödkontakter.

När det gäller tjejjourerna och ungdomsjourerna uppger enbart 25 procent av kommunerna att de finansierar dem, 75 procent av jourerna saknar alltså kommunal finansiering och hela 80 procent av tjejjourerna och ungdomsjourerna saknar skriftlig överenskommelse med kommunen.

RANKNINGEN

Kommuner topp 5
1 Trollhättans stad, Västra Götalands län
2 Ronneby kommun, Blekinge län
3 Kristinehamns kommun, Värmlands län
3 Växjö kommun, Kronobergs län
5 Kristianstads kommun, Skåne län

Kommuner botten 5
154 Tingsryds kommun, Kronobergs län
156 Lycksele kommun, Västerbottens län
157 Finspångs kommun, Östergötlands län
158 Dorotea kommun, Västerbottens län
159 Sölvesborgs kommun, Blekinge län

Kommuner på samma plats har lika många poäng i rankingen. Något fler kommuner svarade i Kvinnofridsbarometern 2015 än 2017, det innebär att en kommun som förbättrat sin placering i rankingen jämfört med förra undersökningen inte nödvändigtvis bedriver ett bättre arbete.

Om Kvinnofridsbarometern 
I Kvinnofridsbarometern 2017 undersöker Unizon kommunernas arbete mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation. Kvinnofridsbarometern bygger på en enkät som skickades ut till landets 290 kommuner. 162 kommuner har besvarat enkäten. Kommuner från såväl storstadsregioner som landsbygd ingår, och den geografiska spridningen över Sverige är god. Några specifika gemensamma nämnare mellan de kommuner som inte svarat på enkäten har inte kunnat identifieras och både stora och små kommuner har deltagit. 159 av kommunerna har svarat på minst 12 av de totalt 17 frågorna och har rangordnats utifrån de poäng de erhållit på respektive fråga.

Bifogade filer: