Hej Kvinnojouren

Fråga från: Hur går man vidare?
,
37

Frågan ställdes: 2011-06-07
Jag har i 10 år levt med en man som inte behandlat mig väl och som varit mycket psykiskt labil, fysisk och psykisk misshandel även om man nu i jämförelse med många andra måste säga att det var väldigt milt. Jag har nu varit separerad i ett år och har inte haft någon som helst kontakt med honom över huvudtaget sen han hämtade sina saker. Har sen bara försökt ta mig upp och har inte velat tänka alls på det som hänt utan bara velat gå vidare. Idag fick jag en chock då jag insåg att jag hade kunnat hamna på samma arbetsplats som honom, tror inte jag skulle orka vara i samma byggnad ens :-( Han var där bara någon vecka innan jag kom dit. Och insåg att jag nog kanske behöver göra något för att gå vidare. Frågan är dels om jag kan anmäla så långt som ett år efter separationen och dels om jag bör göra det? Jag tänker att jag kommer ju inte ihåg datum och tider eller något, jag kommer ihåg episoder som hänt men inte när eller något. Å ena sidan känns det som småsaker att dra upp å andra sidan är jag osäker på hur jag ska orka ta tag i det och rädd för vad som händer OM jag gör det? Vet inte hur jag ska göra och om man ska anmäla, mina döttrar kommer dock ihåg en del mer än vad jag gör är väl rätt duktig på att förtränga antar jag. Hur ska man göra?

Svar

Hej! Tack för ditt mail. Du berättar att du blev utsatt för kränkningar och våld av en man under tio år. Du har sedan dess försökt att glömma. Nu har du dock blivit påmind om honom och det känns chockartat. Du undrar om du kan anmäla honom och om du bör göra det.

Det var starkt av dig att du lyckades separera från honom och gå vidare i livet. På din fråga om du kan polisanmäla honom är svaret ja. Du kan starta upp en process, polisanmäla, ställa upp på ingående förhör, låta dina döttrar förhöras, anlita en advokat och om åklagaren anser att det finns vittnen och bevis kan ärendet gå till domstol. Då blir det en eller flera rättegångar. Utgången kan man aldrig veta i förväg. Men jag föreslår att du avvaktar så länge.

Kvinnojourens erfarenhet är att man kan få ny styrka av att tala med någon som vet vad det handlar om. Skrämmande minnen och obehagliga tankar kan plötsligt dyka upp åratal efter att man lämnat en förtryckande man. Då kan det vara nödvändigt att söka en lämplig samtalskontakt för att bearbeta de psykiska och fysiska övergrepp som man lyckats förtränga. I samband med det kan man också diskutera en eventuell polisanmälan.

Jag föreslår att du till exempel kontaktar Kriscentrum för kvinnor i Stockholm eller Alla Kvinnors Hus. Du finner kontaktuppgifter under ”Hitta en jour nära dig” på vår hemsida. Det kan även vara så att dina döttrar kan ha behov av samtalsstöd.

Ring gärna till Kvinnofridslinjen 020-50 50 50. Erfarna kuratorer lyssnar och ger råd dygnet runt. Se även www.kvinnofridslinjen.se.

Jag hoppas nu att du finner goda samtalspartner och att du finner en bra väg att gå. Du får gärna skriva igen.

Med vänlig hälsning från Ulla