Hej Kvinnojouren

Fråga från: Yra

Frågan ställdes: 2011-07-30
Jag har äntligen lyckats skaffa bostad till min pojkvän. Vi har två barn i hop och jag har två barn sedan tidigare. Jag har levt 7 år i denna relation som sambo. Han har aldrig slagit mig, men har brutit ned mig totalt under dessa år. Han har varit aggressiv trots att jag aldrig ens sagt emot honom. Små små saker som jag gör fel räcker. För ett och ett halvt år sedan sökte jag hjälp för att få tillbaka mig själv och mitt liv. Då han hade skulder tog det så här lång tid att fixa bostad till honom. För att få mitt liv, var jag tvungen att säga honom att jag ville vara särbo. Nu har jag bott själv i en vecka. Denna vecka har varit förfärlig. Det känns som om han ännu kontrollerar mitt liv även om jag bor själv. Han ska träffa mig och barnen dygnets alla timmar utom sen kväll, natt och tidig morgon. I går fick han ett utbrott på stan framför min vän med barn och mina barn. När vi sedan kom hem, var både jag och barnen otrygga. För att få honom lugn och sansad går jag med på allt att göra allt han vill även nu. Jag har med andra ord ännu inte fått mitt liv tillbaka. Inte heller kan jag avsluta min relation, för då kommer han verkligen bli galen känns det som. Han har inga vänner, han har bara mig. Om han inte har mig och förlorar allt, hur ska vi få våga gå utanför dörren. Han slår inte, men skrämmer. Skriker och säger olika hemska saker han vill göra mot andra människor/mig. Mitt barn frågade om jag var säker på att han inte skulle komma mitt i natten, han var otrygg. I dag ska vi alla umgås och äta middag i hop. För att han ska vara glad. För att vi inte ska vara rädda. Helst hade jag inte träffat honom alls. Det vågar vi inte. I går hotade han min vän och sade hemska saker om hennes barn. Det kändes fruktansvärt. Det är hemskt nog med mig och barnen, men när det går utanför min lilla familj blir jag ännu räddare. Jag tror inte han skulle göra något. Jag tror det är tomma hot, men säker kan man ju inte vara. Aldrig säker alls. Vi bor i samma stad, en mindre stad. Kan man komma ur sådant och få ett bra liv ? Kan man någonsin bli trygg ? Har ni varit med om fall där allt sådant trots allt blivit bra och kvinnan och barnen fått ett bra liv ? Denna mannen är en vanlig svensk man som utåt sett verkar så trevlig och glad. Som är älskad av sina syskon. Som har lätt att skratta. Vill bara få lite hopp..

Svar

Hej,

Du har skrivit till oss på kvinnojour på nätet med anledning av att du har funderingar kring om du någosin ska få tillbaka ditt liv och bli lämnad ifred av ditt ex. Du beskriver att du ordnat med en lägenhet till honom så att ni kunde flytta isär men att han kontrollerar dig ännu mer nu och ikväll ska ni träffas tillsammans med barnen bara för att han ska hålla sig lugn.

Du beskriver att ni levt tillsammans i 7 år och att han under denna tid brutit ner dig totalt. Det är starkt gjort av dig att du tagit steget och flyttat ifrån honom. Uppenbarligen så vill han inte släppa dig och du skriver att du tror att han kommer bli ännu mer galen om du avslutar relationen. Som jag förstår det så vill du avsluta relationen och genom att inte göra det så skjuter du bara upp problemet. Det är ohållbart att du lever ditt liv som nu där du fortsätter relationen med honom fast du egentligen inte vill och går på middag med honom fast du kanske skulle vilja göra något helt annat.

Jag skulle rekommendera dig att kontakta en kvinnojour nära dig för att få vidare råd och stöd för att klara dig ur denna situation. Du kan hitta din närmaste kvinnojour via vår hemsida under "Hitta en jour nära dig!". Du kan även ringa kvinnofridslinjen på 020-50 50 50, de kan ge dig stöd via telefon men även hänvisa till hjälpinstanser i din närhet. Jag föreslår att du försöker slutföra det du själv påbörjat genom att flytta ifrån honom. Skulle det vara så att han blir aggressiv och hotfull mot dig kan du i akuta situationer ringa 112 men du kan även få skydd genom kvinnojouren. De flesta kvinnojourer har skyddat boende om kvinnan och barnen behöver gömma sig. Du skriver att ni bor på en liten ort och det kan visserligen vara en försvårande omständighet men det kan gå att lösa. Det finns män som aldrig slutar förfölja sina ex men det finns också de som slutar efter ett tag när de märker att kvinnan sätter en tydlig gräns. Att polisanmäla kan vara ett sätt att markera var gränsen går. Det går inte att förutsäga hur ditt ex kommer reagera men du får ställa dig frågan om du kan forsätta att leva som du gör nu. Utifrån hur du själv känner får du fatta beslut.

Hoppas du fått svar på din fråga. Kontakta gärna en kvinnojour i din närhet och bolla dina tankar med.

Med vänliga hälsningar från Anna