Hej Kvinnojouren

Fråga från: rådvill
,
42

Frågan ställdes: 2014-07-04

Trodde jag hittat mannen i mitt liv. Träffades via nätet o bodde på 25
mils avstånd han va ofta hos mig när jag jobbade och så fort jag var ledig
ville han jag skulle va hos honom. Han messade mycket o ibland upplevde jag
dom som obehagliga o kontrollerande men nyförälskad som jag va tog jag dom
som kärlek o längtan efter mig. Vi flyttade snabbt ihop hos honom (för att
slippa alla reser). Visste att han o barnens mamma hade vårdnadstvist visade
sig sen att han även hade kontaktförbud mot mamman. Han har haft ett
samboförhållande före mig o efter ett tag fick jag reda på att han slagit
henne, han förnekar o säger han hållt fast henne. Nu har rättegången
varit o han blev dömd till samhällstjänst, han slapp behandling ang våld
eftersom att inte ser problemet själv va han inte mottaglig säger dom.
Jag har blivit hotad men inte slagen men det som jag tycker är värst e att
jag är så rädd o tassar på tå för att inte göra honom arg. Blicken o
sättet han är mot mig då ilska, tystnad är hemskt. Kommer det inte då
så kommer det vid senare tillfälle, har jag råkat säga nåt utan att
tänka mig för e det som en tickande bomb som vänds mot mig förr el senare
-det e så jobbigt att vänta på att det ska komma.
Alkoholen är ett problem inte att han är missbrukare utan att han inte tål
alkohol, han blir anklagande o elak jag får inte göra det jag vill då, tar
inte hänsyn till om jag ska jobba o behöver sova utan ska hålla honom
sällskap o det slutar alltid med att han blir arg i slutet av kvällen. Han
säger att det är jag som överdriver tolkar fel o att jag är den enda som
säger att han blir förändrad till det negativa alla andra tycker han blir
glad o pratsam. Vad gör jag för fel?
Stack för fyra veckor sedan men har ingenstans att ta vägen, har vikariat
inom äldreomsorgen o bor nu på ett vilorum i hemlighet för vi får inte
sova över där. Klarar inte av att motstå när han vill träffas får panik
av att sitta ensam i rummet och eftersom jag flyttade hit när vi träffades
har jag inga vänner eller familj här. Han säger att han ska ändra sig men
vill inte gå i terapi o inte sluta dricka utan vi ska fixa det själva bara
jag flyttar hem igen.
Trots allt älskar jag honom men förändringar måste ske. Känner att jag
behöver få prata med någon vart kan man vända sig och hur ska man göra,
just nu mår jag så dåligt att jag inte orkar/kan ta ett enda beslut.
mvh rådvill

Ålder: 42

Svar

Hej!

Starkt att du stack ifrån honom. Du undrar vad du gjorde för fel. Du har inte gjort något fel, det var däremot utmärkt att du reagerade kraftfullt. Bra gjort. Den här killen verkar ha stora problem med sig själv. Det är inget du kan hjälpa honom med. Det verkar inte som att han vill ha någon hjälp heller. Utifrån mitt perspektiv har du råkat illa ut, blivit sviken i kärlek, och behöver stöttning för att klara av situationen. Det kan vara svårt att hantera känslor och tankar när man träffat en sådan här kille som växlar mellan värme och kyla.

Du har rätt att få hjälp av socialtjänsten för att förändra den här svåra situationen (ekonomi, boende, samtalsstöd). Hoppas att de kan underlätta för dig att flytta tillbaka till din hemort. Ring till närmaste kvinnojour och be om stöd. Du finner telefonnummer under ”Hitta en jour nära dig”. Det kan vara bäst att ha någon från kvinnojouren med sig när man besöker socialtjänsten. Du kan även ringa till Kvinnofridslinjen 020-505050. Erfarna kurtorer lyssnar och ger råd dygnet runt.

Hoppas nu att du finner bra lösningar. Det finns gott hopp om att allt ordnar sig.

Med vänlig hälsning från Ulla