Hej Kvinnojouren

Fråga från: Hjälp

Frågan ställdes: 2014-10-19

Jag fick någonting i mitt öga när vi var påväg till löparbanan det var
storm ute: han blir upprörd, stressad, irriterad börjar skrika på mig och
säga vad hade du gjort om du spelade handboll vad hade din mamma sagt nu,
jag har ont i ögat får inte ut det, han får köra mig hem, lämnar mig och
drar sur.

Han säger till mig skynda skynda på ett irriterande sätt varje dag när
det är han som är seg.

Han ska alltid bestämma vad vi ska göra. Vi ska gå till löparbanan,
gymmet, handla mat och studera till det han vill bli, vi får ju inte vara
lata, det är ju detta vi vill göra.

Jag kommer med förslag vad jag vill göra någon dag, nja nej då är det
något med det som kan vara en risk med att det kan vara farligt eller vi kan
inte slösa tid på det,

Jag gör alltid fel om jag ska koka vatten, ta ut en mugg, diska, värma mat
i micron.

Om jag tappar någonting då skriker han varför för du sånt väsen, jag
har blivit rädd för att röra mig runt omkring honom tänk om jag gör
något fel, inte tappa
 
Jag får inte vicka på mina fötter eller ben för då är det störande
varför gör du så.

Jag får inte tycka tvärt om,då hör jag, det är en sak du måsta
förstå! Står jag för min åsikt blir det bråk och han säger att jag är
en bebis inte använder logic att jag är osäker behöver träna på att
lyssna och prata med andra människor, han är ju faktisk äldre än mig,
tränar varje dag, professionell idrottsre så hans hjärna tänker väldigt
klart.

Mina vänner är falska fula och korkade dom hatar han, om jag vill träffa
dom så är det väldigt mycket bråk, förstå dom vill bara dig
illa sätta dig i problem

Mitt hår är det alltid något fel på och det hade varit snyggare om jag
hade magrutor! Mitt självförtroende har sänkt sedan jag träffa honom jag
har fått ätstörningar. För du är vacker men bara du inte blir
fet!

Finnar är äckligt kläm dom NU, jag vet att det inte är bra att klämma
för mycket för jag har fått ärr utav det.

Jag är aldrig bra på något men vissa saker vet ju jag med mig att jag
alltid har varit bra på det är som man börjar tvivla på vem är jag? Han
vet ju faktiskt mer om mig!

Jag får inte klä mig hur jag vill, jag gillar att ha på mig sexiga kläder
när jag har gått ut med mina vänner vi får så snygga kort. Då blir det
bråk

Ställ inte dina skor så, häng inte din väska där, blöt inte ner
toalettgolvet idag igen, gå försiktigt, tvättade du händerna?, ta inte i
det, lägg dig inte i sängen såhär, ställ inte vattnet så på
nattusbordet!

Han vill bestämma mitt schema för hela veckan och frågar mig hela tiden
vilken tid ska du göra det, han måste veta allt, ändrar jag mig då är
det skumt och konstigt

Jag har lågt blodtryck så har lätt för att svimma, när han bråkar med
mig och argumenterar med mig så hände det en gång att jag blev så snurrig
och stressad ramlade nästan, då blev han arg du måste ha kontroll över
dig fattar du inte att om någon ser detta tror dom att jag skadar dig, jag
kan inte vara ihop med någon som inte har kontroll.

Om jag sminkar mig då frågar han vad är det för något du har i ansiktet?

Han klagar, trycker ner mig varje dag! Jag är fast här, mina vänner vet
allt dom vill få mig ur det men ingen kan riktigt hjälpa mig! Han älskar
att ha makten över mig!

Dom här händelserna har hänt på 3 dagar och jag kan inte skriva ner allt
för detta har pågått i 7 månader! Vad ska jag göra?
 
 

Svar

Hej! Klokt att du skriver för att söka råd. Jag ser allvarligt på din situation. Mannen uppvisar tydliga varningssignaler. Det kan bli värre och värre. Utifrån ditt mail kan jag förstå att det finns något som hindrar dig från att lämna den här självupptagna killen som trakasserar dig varje dag. Allt du berättar tyder på att du är utsatt för psykisk misshandel. Att behandlas kränkande under en lång tid kan vara djupt nedbrytande både till kropp och själ. Jag tror att det är viktigt att du kommer loss.

Du skriver att du är fast där, men dina vänner vill få dig ur förhållandet, men det är ingen som kan hjälpa dig. Du undrar vad du ska göra. Jag förstår det som att du bestämt dig för en separation, men har problem med att lämna. Bra beslut. Du är inne på helt rätt väg.

På vilket sätt är du fast, undrar jag.

Kanske är det så att du inte vet vart du ska ta vägen. Jag råder dig att prata med erfarna människor, som till exempel din närmaste kvinnojour. De har stor vana av samtal med tjejer och kvinnor som trakasseras av sin partner. Du finner telefonnummer under ”Hitta en jour nära dig”. Om det är bostadsfrågan som är problemet, råder jag dig att höra med dina vänner om du tillfälligt kan bo hos dem, medan du söker en egen bostad. Om du känner dig hotad och rädd för killen kan du höra dig för om skyddat boende. Du har rätt att söka all hjälp. Det är socialtjänsten som har det yttersta ansvaret för att ge stöd till utsatta kvinnor som vill förändra sin svåra situation (ekonomi, ny bostad, samtalsstöd). Se till att du har kvinnojouren med dig vid besök hos socialtjänsten.

Kanske känner du dig så fast att du inte mäktar med att separera från honom. Du är kanske rädd för hans reaktioner. Jag råder dig att i hemlighet söka stöd (kvinnojouren, socialtjänsten, ev ungdomsmottagningen, se www.umo.se). Du har rätt att göra dina egna val. Du ska inte berätta, förklara eller redovisa något för honom. Det brukar inte finnas någon förståelse från sådana här killar. När du bestämt dig för separation råder jag dig att planera tillsammans med kvinnojouren, du söker bostad ev på annan studieort, söker skyddade personuppgifter m m. Vid dagen för separationen går du hemifrån som vanligt. Skulle du märka att han blir hotfull på något sätt, råder jag dig att ringa till polisen på 112 och sedan göra en omedelbar polisanmälan. Om det skulle bli aktuellt berättar du om alla kränkningar som han utsatt dig för.

Kanske är det så att du på något sätt känner dig förbjuden att lämna honom. Många män (och kvinnor) har svårt att tänka sig att separera när man levt i en sexuell relation och sagt till varandra att man älskar varandra, det kan kännas som ett svek. Många män kan bli rasande av bara tanken på att ”hans kvinna” ska bli fri och leva sitt eget liv. Tänk på att du har rätt att bestämma över ditt eget liv. Du har rätt att avsluta en relation som skadar dig. Du har rätt till ett liv där du behandlas med respekt och kärlek.

Jag hoppas nu att du hittar förstående samtalspartner. Det finns gott hopp om en positiv framtid. Du får gärna skriva igen. Du kan även ringa till Kvinnofridslinjen 020-50 50 50. Erfarna kuratorer lyssnar och ger råd dygnet runt.

Med vänlig hälsning från Ulla