Rättsprocessen

Här kan du läsa om hur en rättsprocess går till, från att ett brott anmäls tills en eventuell dom utdelas. Texterna är skrivna i samarbete med Advokatbyrå Barbro Sjöqvist AB.

Rättsprocessen

Förundersökning
Så fort brott polisanmäls påbörjas förundersökningen. Förundersökningen leds oftast av en åklagare och utförs av polisen. Förundersökningen går vanligen till på följande sätt. 

Polisen inleder med förhör med målsäganden, det vill säga den som utsatts för brott. Därefter förhörs vittnen och teknisk bevisning säkerställs. Om målsäganden har besökt läkare inhämtas ett rättsintyg som dokumenterar skador.

När polisen är klar med alla vittnesförhör hålls förhör med den misstänkte.

Polisen överlämnar därefter hela förundersökningen till åklagaren som fattar beslut om det ska väckas åtal, d.v.s. om det ska bli rättegång, eller inte. 

Om den misstänkte anhålls och häktas måste hela förundersökningen bli klar, vanligtvis på några veckor eftersom det finns mycket noggranna regler för hur länge en person får sitta frihetsberövad.

Om den misstänkte inte anhålls och häktas tar förundersökningen vanligtvis mycket lång tid. Det är inte ovanligt att det går ett år från anmälan till rättegång.

Målsägandebiträde
Den som har utsatts för ett brott har vanligtvis rätt till ett målsägandebiträde. Målsägandebiträde kan man få så snart en polisanmälan har gjorts.

Det är vikigt att man säger till polisen att man vill ha ett målsägandebiträde och helst ska man också säga vilken advokat/jurist man vill ha. Om man inte känner till någon advokat/jurist kan man ofta få bra tips om sådana från sin kvinnojour. Det är mycket viktigt att få ett bra målsägandebiträde från början för det kan vara mycket svårt att byta om man inte är nöjd med sitt målsägandebiträde.

Ett målsägandebiträde ska tillvarata målsägandens intresse i målet. Bland annat kan ett målsägandebiträde berätta hur det går till på ett polisförhör och tala om vad som är vikigt att tänka på under förhöret. Målsägandebiträde kan också följa med på polisförhör och stötta och stödja målsäganden. Målsägandebiträde ska också förbereda målsäganden inför rättegången och även föra skadeståndstalan. 

Målsägandebiträdet betalas av staten vilket betyder att det är gratis för målsäganden.

Särskild företrädare för barn
När barn utsätts för brott kan de, likväl som vuxna, få ett målsägandebiträde.

I de fall då en av vårdnadshavarna är misstänkt för brott mot barnet eller om det kan befaras att den andra vårdnadshavaren pga sitt förhållande till den som misstänks för brottet inte kommer att tillvarata barnets rätt, utses en särskild företrädare för barnet istället för ett målsägandebiträde.

Den särskilda företrädaren har rätt att i vissa fall besluta i frågor som rör barnet, t.ex. att barnet ska genomgå en läkarundersökning för att dokumentera skador efter en misshandel eller ett övergrepp och att barnet ska förhöras av polisen.

I vissa situationer ska den särskilda företrädaren inte meddela vårdnadshavarna att barnet ska förhöras av polis och/eller undersökas av läkare. Anledningen är att föräldrarna inte ska kunna påverka barnet inför förhöret eller undersökningen. 

Efter förhöret och/eller läkarundersökningen måste vårdnadshavarna få reda på att förhör och/eller undersökningar har ägt rum. För övrigt har den särskilda företrädaren ungefär samma uppgifter som ett målsägandebiträde.

Olika typer av rättegångar

1. I civilrättsliga rättegångar avgörs tvister mellan två parter. Parterna kan vara privatpersoner eller företag.

Rättegången inleds med att käranden lämnar in en stämningsansökan till tingsrätten. Käranden är alltså den som vill stämma någon. Den part som käranden stämmer kallas svaranden.

När käranden lämnat in stämningsansökan och svaranden har inlämnat svaromål kallas parterna till en muntlig förberedelse. Därefter lämnar parterna in bevisuppgifter. Målet avgörs sedan efter en huvudförhandling med antingen en ensam domare med eller utan nämnd, eller med tre domare.

Domen kan överklagas till hovrätten. Hovrättens dom kan därefter överklagas till Högsta domstolen. För att en dom ska kunna överklagas till hovrätten eller Högsta domstolen krävs ett så kallat prövningstillstånd.

2. Brottmålsrättegångar inleds med att åklagaren väcker åtal mot en misstänkt, efter att förundersökningen är klar. Den tilltalade får en försvarsadvokat, som kan åberopa bevisning. Målsäganden får ett målsägandebiträde. Målet avgörs efter en huvudförhandling med en domare och nämnd.

Domen kan överklagas till hovrätten. Då krävs i vissa fall prövningstillstånd. Hovrättens dom kan överklagas till Högsta domstolen. Då krävs alltid prövningstillstånd.

3. Förvaltningsmål är mål mellan en myndighet och privatpersoner. En del mål avgörs på handlingarna, medan andra mål avgörs efter sammanträde i domstolen.

Domarna och besluten kan överklagas till olika överdomstolar

Texterna om rättsprocessen är skrivna i samarbete med Advokatbyrå Barbro Sjöqvist AB.