Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

Kvinnor och tjejer med funktionsnedsättning kan behöva både mer och annat typ av stöd än kvinnor utan funktionsnedsättning. 

Studien Dubbelt utsatta damer? (Kristensen, GU, 2010) visar att kvinnor med funktionsnedsättning är utsatta för våld i högre grad än kvinnor generellt, bland annat att på grund av att de är mer beroende av andra i sitt dagliga liv.

Idag finns stora brister när det gäller stöd och skydd till våldsutsatta kvinnor och tjejer med funktionsnedsättning. Socialstyrelsen uppmärksammade senast i sin rapport Fristad från våld att kompetensen om den dubbla utsattheten måste bli högre både bland personer som arbetar med våldsfrågor inom socialtjänsten och på skyddade boenden.

Kan socialtjänsten erbjuda en rullstolsburen kvinna skyddat boende? Tar de med i beräkningarna att mannen som misshandlat henne undre flera år är både hennes partner och hennes personliga assistent?

Kan kvinnojourerna kommunicera när en döv kvinna ringer på hos dem i akut behov av stödsamtal?

Hur stöttar man bäst en tonårstjej med intellektuell funktionsnedsättning som har utsatts för ett sexuellt övergrepp av sin färdtjänstförare?

Socialstyrelsen påpekade i sin nationella tillsyn 2009 att socialtjänstens förmåga att erbjuda stöd och skydd som tillgodoser dessa särskilda behov brister. Bland annat har man konstaterat att socialtjänstens kompetens på området brister, att många kommuner saknar både skyddat boende och information tillgängligt för personer med funktionsnedsättning, samt att våldet osynliggörs. Till exempel osynliggörs sexuella övergrepp genom att kvinnornas betraktas som ickesexuella och könlösa. 

Taggar