Hej Kvinnojouren

Fråga från: Trasig

Frågan ställdes: 2014-03-17
Träffade en kille från /----------/  för ca 3 år sedan. Jag var i en annan relation då och han började säga att han tyckte om mig, jag sa nej under en lång tid tills jag insåg att jag tycker nog om honom. Världens snällaste och gulligaste kille, vi planerade stort inför framtiden och såg inga kulturella hinder. När jag hade lagt om hela mitt liv för hans skull så raserades allt. Jag hade flyttat från min dåvarande sambo samt bytt arbete för att vara med honom. Så en dag säger han att han ska flytta över halva landet. Jag blir förkrossad och förstår ingenting. Jag flyttar också halva landet (för hans skull) och jag inser nu, ca ett år senare. Den misshandel jag varit/fortfarande är i. Hans kontrollerande och nedvärderade sätt mot mig. Jag har varit med andra, jag kommer ragga på killar hela tiden, jag är dum, rasist, osv. Ändå sitter jag och hjälper honom med allting, ställer upp för allting han ber om. Ska finnas tillhands direkt han vill någonting. De stunder han vill någonting kan han vara väldigt snäll, för då hjälper/finns jag till hands för honom. Andra stunder kan han skicka otroligt elaka sms, kontrollerande och aggressiva men låtsas som att han skojar om saken. Jag har regelbundna samtal med kurator men vet fortfarande inte hur jag ska ta mig ur detta. Är så medveten om hur illa jag far av det här men har ändå inte kraften att säga ifrån. Säga att han ska försvinna ur mitt liv.

Svar

Hej!

Tack för ditt mail. Du berättar att du ställer upp för din kille på alla sätt. Sorgligt nog behandlar han dig nedvärderade på grund av dina tidigare erfarenheter. Killens beteende är fullkomligt oacceptabelt. Du vet att du far illa, men har inte kraft att säga ifrån.

Kvinnojourens erfarenhet är att det kan vara ytterst svårt att lämna en relation som man har satsat på. Det är svårt att acceptera att man nedvärderas och kränks. Du verkar vara utsatt för psykisk misshandel, som i längden kan vara psykiskt nedbrytande och påverka både kropp och själ. Det är lätt att hoppas på upprättelse. Kanske stannar du för att du hoppas att han så småningom ska få bort sitt urusla uppförande och sina låga tankar om ditt tidigare liv, att han ska förstå att du är en fin människa. Sorgligt nog brukar sådana här killar inte förändras, hur mycket man än anstränger sig.

Du skriver att du vill säga att han ska försvinna ur ditt liv, men har inte kraften. Det kan vara så att du fortfarande tror att han ska förändras.

Jag föreslår att du funderar på hur du kan försvinna ur hans liv. Lita på din magkänsla och dina tankar. Jag tycker att du tänker helt rätt. Jag tror att du egentligen är en handlingskraftig, praktisk och stark kvinna, som klarar av det mesta. Det visar din berättelse. Fundera på nytt jobb och ny bostad, och börja om. Det finns gott hopp om en positiv framtid. Sök allt samtalsstöd som du kan. I samtal med andra kan man se sina problem i ett annat perspektiv. Bra att du har regelbundna samtal med en kurator, det kan vara till stort stöd. Prata gärna med närmaste kvinnojour också, telefonnummer finns under ”Hitta en jour nära dig”.

Jag hoppas nu att du får ny kraft att förändra din svåra situation. Du får gärna skriva igen.

Med vänlig hälsning från Ulla