Kvinnorörelsens historia

Den västerländska kvinnorörelsen är sprungen ur den franska revolutionen och den första vågen sveper över USA och Europa på 1860- och 70-talen.

Kampen rör framförallt rätten till utbildning, förvärvsarbete och att myndigförklaras. 1919 införs kvinnlig rösträtt i Sverige och kvinnor röstar första gången 1921.

I den andra vågen på 1960-talet debatteras den strukturella ojämlikheten mellan könen och kvinnomisshandel och sexualiserat våld mot kvinnor lyfts till en politisk nivå. Viktiga frågor är daghem, fri abort, lika lön och rätt till preventivmedel. Könsroller förklaras utifrån normer och sociala konstruktioner.

Under den vågen växer på 1990-talet får Sverige ett av världens minst ojämställda parlament, debatten handlar om makt och sexualiseringen av kvinnor i media. Mer utrymme ges till homosexuella, bisexuella och transpersoner och sexualitet och genus definieras som kulturellt betingade. Viktiga frågor under 2000-talet är våld mot kvinnor, hur pappor ska förmås att ta ut föräldraledighet och hur lönegapet ska minskas.

På 10-talet diskuteras olika perspektiv inom feminismen och maktstrukturer inom gruppen kvinnor, samt mäns feministiska engagemang. Det finns en ökad medvetenhet om att den feministiska rörelsen också måste vara antirasistisk, och hur olika rörelser för frihet och mot diskriminering är beroende av varandra.