Könsstympning

Könsstympning är en gammal tradition som innebär att mindre delar av de yttre kvinnliga könsorganen tas bort eller skadas, oftast utan bedövning. Ingreppen har ingen medicinsk grund. Det finns olika former av könsstympning och de kan klassificeras på olika sätt.

• Typ 1: Förhuden på klitoris skärs bort. Ibland skärs även klitoris, eller delar av klitoris, bort.
• Typ 2: Hela klitoris skärs bort, tillsammans med hela eller delar av de inre blygdläpparna.
• Typ 3: Alla yttre delar av könsorganet, det vill säga klitoris samt inre och yttre blygdläppar skärs bort. Därefter sys det som är kvar av de yttre blygdläpparna ihop så att slidöppningen täcks för. En liten glipa lämnas kvar för att urin och mens ska kunna sippra ut. Kallas även infibulation.
• Typ 4: Andra skadliga ingrepp som t ex prickning, snittning, skrapning eller att man bränner klitoris och omgivande vävnad.

Enligt en kartläggning från Socialstyrelsens, 2015 kan 38 000 flickor och kvinnor i Sverige ha varit utsatta för någon form av könsstympning, varav ca 7000 beräknas vara flickor under 18 år.

Det är oftast flickor i 4-14-årsåldern som könsstympas, men även spädbarn könsstympas och ibland även vuxna kvinnor som ska gifta sig, som är gravida med sitt första barn eller som just fött sitt första barn.

Könsstympning av flickor och kvinnor förekommer bland annat inom kristna och muslimska grupper i cirka 30 länder i Afrika, i vissa länder i Mellanöstern, exempelvis i mindre grupper i Kurdistan, och i vissa länder i Asien. Det är dock viktigt att betona att könsstympning kan förekomma i stora delar av världen.

Könsstympning av flickor och kvinnor görs för att kontrollera flickors och kvinnors kroppar och sexualitet och har bland annat att göra med föreställningen om att mäns och familjers heder är kopplad till kvinnors och flickors sexuella beteende.

Källa: Socialstyrelsen